VCS medlemsresa dag 2
Trötta, ganska bakfulla, men framförallt lyckliga efter gårdagskvällens seger, vaknade jag och mina nyfunna vänner upp. Solen log mot oss när vi gick ut för att utforska staden närmare. Vi hade inga speciella planer för vad som skulle hända under dagen, så jag, Felice, Adde sr och Adde jr. "derby county-firman" började vår vandring genom denna sagolikt vackra stad som vi alla älskade redan på förhand.
Junior är den ende av oss fyra som besökt Firenze tidigare så han fick, trots sitt något begränsade intellekt*, leda oss runt på vår första tur i de centrala delarna.
Via Faenza var namnet på gatan där vårt hotell var beläget, bara ca. 2 minuters promenad från centrum. Junior ledde oss, efter ett stopp för frukost, fram till den stora "Domen". helt hänförd av dess skönhet gick vi runt där under lång tid och bara betraktade denna fantastiska arkitektur. Därefter traskade vi vidare över de stenbelagda gatorna.
Efter åtskilliga timmars promenerande så var det dags att gå tillbaka till hotellet, på vägen handlade vi ett par kalla Moretti. Utanför hotellet mötte vi Alex, han hade just vaknat och väntade på att hans farsa Sandro skulle komma ut. Alex hade varit ute och klubbat hela natten och var märkbart tung i steget efter nattens bravader. Vi bytte ett par ord och gick upp och hällde ner ölen. Någon timme senare kom vi fram till att det var lite bortkastat att sitta på rummet och glo (Kärnfysikerna i sitt essä), så vi beslutade oss för att leta upp Thomas (il Presidente), Jonny, Knut och Poulsen.
Våra steg förde oss till en, för oss, outforskad plats i staden. En promenad över den mest kända av stadens alla broar, Ponte Vecchio, och vips hade vi hittat hela det profilstarka gänget på en uteservering vid Piazza de Pitti, där hade dom suttit halva dagen och druckit champange. Där mötte vi även en annan profil, Ola Wiklander, bland annat bloggare för fotbollskanalen.se, för er som inte känner till honom. (Pinsamt vore väl det....) Ola är bosatt i Florens sedan många år och känner staden och den italienska fotbollen oerhört väl. Efter några minuter småprat så begav vi oss till en Irländsk pub och tog oss en bit mat och en ansenligt stor bit dryck. Fulla och glada, efter ett par grymt fina resultat för vår del i de övriga matcherna och en hel del sång och skratt, gick vi vidare till nästa ställe, baren Sei Divino.
Ola hade tagit sig ner till stan med cykel, denna cykel abbonerade President Wilbacher. Solbrillorna på, trots att mörkret fallit sedan ett par timmar tillbaka, CYKLADE THOMAS IN PÅ SEI DIVINO. Folk måste trott att han var helt jävla galen. Vi tyckte förstås att det var helt underbart. Timme ut och timme in och litervis med vin, shots och negroni senare slutade en riktig kanonkväll med att vi tvärdäckade på hotellet.
Nya äventyr att vänta från dag 3, men det tar vi imorgon.
Ciao
*ett skämt för folk som inte förstår ironi
Junior är den ende av oss fyra som besökt Firenze tidigare så han fick, trots sitt något begränsade intellekt*, leda oss runt på vår första tur i de centrala delarna.
Via Faenza var namnet på gatan där vårt hotell var beläget, bara ca. 2 minuters promenad från centrum. Junior ledde oss, efter ett stopp för frukost, fram till den stora "Domen". helt hänförd av dess skönhet gick vi runt där under lång tid och bara betraktade denna fantastiska arkitektur. Därefter traskade vi vidare över de stenbelagda gatorna.
Efter åtskilliga timmars promenerande så var det dags att gå tillbaka till hotellet, på vägen handlade vi ett par kalla Moretti. Utanför hotellet mötte vi Alex, han hade just vaknat och väntade på att hans farsa Sandro skulle komma ut. Alex hade varit ute och klubbat hela natten och var märkbart tung i steget efter nattens bravader. Vi bytte ett par ord och gick upp och hällde ner ölen. Någon timme senare kom vi fram till att det var lite bortkastat att sitta på rummet och glo (Kärnfysikerna i sitt essä), så vi beslutade oss för att leta upp Thomas (il Presidente), Jonny, Knut och Poulsen.
Våra steg förde oss till en, för oss, outforskad plats i staden. En promenad över den mest kända av stadens alla broar, Ponte Vecchio, och vips hade vi hittat hela det profilstarka gänget på en uteservering vid Piazza de Pitti, där hade dom suttit halva dagen och druckit champange. Där mötte vi även en annan profil, Ola Wiklander, bland annat bloggare för fotbollskanalen.se, för er som inte känner till honom. (Pinsamt vore väl det....) Ola är bosatt i Florens sedan många år och känner staden och den italienska fotbollen oerhört väl. Efter några minuter småprat så begav vi oss till en Irländsk pub och tog oss en bit mat och en ansenligt stor bit dryck. Fulla och glada, efter ett par grymt fina resultat för vår del i de övriga matcherna och en hel del sång och skratt, gick vi vidare till nästa ställe, baren Sei Divino.
Ola hade tagit sig ner till stan med cykel, denna cykel abbonerade President Wilbacher. Solbrillorna på, trots att mörkret fallit sedan ett par timmar tillbaka, CYKLADE THOMAS IN PÅ SEI DIVINO. Folk måste trott att han var helt jävla galen. Vi tyckte förstås att det var helt underbart. Timme ut och timme in och litervis med vin, shots och negroni senare slutade en riktig kanonkväll med att vi tvärdäckade på hotellet.
Nya äventyr att vänta från dag 3, men det tar vi imorgon.
Ciao
*ett skämt för folk som inte förstår ironi
Kommentarer
Trackback
